ISORDLISTA

Vi kom att prata om några uttryck i samband med begynnande isläggningen i Gamlebyviken, när vattnet "samade", övergick till en grå sörja och stelnade sedan mer och mer. Även t.ex. att vattnet sägs ska ryka 3 gånger innan isen slutligen lägger sig ordentligt.
Nu senast fick jag av Tjustskrinnarna lära mig att Bondepraktikans hävdvunna kunskap om varning för vårisarna efter datumet 25 februari nu kan förklaras. Efter det datumet kommer solstrålarna in i en brantare vinkel, reflekteras inte bort lika mycket längre, utan värmeenergin påverkar då iskristallerna mycket mer och isstrukturen bryts upp först i stavform och övergår sedan i vatten. Fuktbemängda isens mörka färg gör också att den suger åt sig värmen mer än ljus is. Detta med brantare solvinkeln förstärks naturligtvis med mer sol genom ökande dagslängden. Så varningarna för vårisarna bör man absolut ta på allvar. Där man på morgonen kan gå ut på bärig nattfrusen is kan det mitt på dagen bli problem att ta sig iland igen. Då hjälper det inte att tjockleken är betryggande, om det bara består av issörja! Så ha respekt för vårisen!

Här följer några andra ord rörande is och lite om snö. (Källa om inget annat anges är SSSK, Stockholms skridskoseglarklubb)

Har du några fler isord, gärna lokala benämningar, så kontakta oss på naturum! Se "Kontakt och länkar" i toppmenyn här ovan.

 

Andas = Is som häver sig upp och ner med dyningen från havet. En synonym är "sving". (Källa Albert Engström)

Andbrunn = Isvak som hålls öppet av änder.

Apelsinskalis = Småknottrig isyta.

Bakis = Skämtsamt om igår bra is, idag mycket dålig.

Blåis = Mycket tunn nylagd is.

Brand/bränder = Mörka fläckar/områden där isen är svag. (Källa: Kråkmarö, Gryt)

Brånga = Bryta is med båt. (Roslagen)

Bredden = Iskanten mot havet. (Åland)

Brönne = Isbrunnar. (Dialektalt från St. Anna)

Brochyrföre = Fint! (Sven Wolter, SSSK)

Bruna = Iskanten (St. Anna) 

Brunn (vindbrunn) = Naturligt öppen vak i isen.

Cirkelspricka = Det isspricksmönster man ser precis innan man går igenom isen.

Dammsnö =  Lättast möjliga nysnö. (Snö-en renskötare berättar, Yngve Ryd)

Danskis = 1. Opålitlig is (!). 2. Is under 13 cm, som är danska polisens gräns för allmänhetan att beträda is.

Dåris = Våris som det är dåraktigt att beträda. "Våris är dåris."

Dekis = Skämtsamt om vårisens sista stadium.

Den stora svarta vaken = Sommaren

Digitalis = Bärig och obärig is, utan något mellanting.

Doldis = Skämtsamt om is som ligger dold under vatten.

Enätting = Nattgammal is. (Roger Karlsson, "Tjustbygden" årsbok 2001)

Fegis = Skämtsamt om is ingen vågar åka på.

Flen = Is som ligger på marken, isfläck på land.

Forkhål = Vak som huggits i isen vid luntning. Se vidare under "L". 

Fräckis = Skämtsamt om vågad is.

Fågelis = Tjänlig för fågeljakt (Finland, Sverige)

Fjarna = Landkalle (isen har fjärmat sig från land)

Glöfs = Snömos på isen

H2O(s) = Den kemiska formeln för is.  ("s" står för solidus)

Havvaka = Isranden mot havet. (Sankt Anna, En levande skärgård)

Hyding = Tunn blankis. (Brändö)

Ickel = Issörja och isbitar i vakar (Per Gräslund, Kråkmarö, Gryt)

IKEA-is = Is som är så erbarmligt dålig att man hellre travat runt på IKEA. Kan ersättas även med vilken ”köplada” som helst.

Isbänk = Den landfasta isen. (Albert Engström)

Isflanga = Isflak (Carl von Linné)

Isgång = "Isen går", går sönder och far iväg. (Boken "Snö", Yngve Ryd.)

Landkalla = Hopskruvad och upptornad is som ligger kvar på stränderna.

Landkalle, strandkalle, landkalv = Slät, åkbar is utmed eller på klippor eller stränder.

Lanntjäle = Landis. (St.Anna)

Lynta = Fånga gäddor under isen med när och pulsning. (Roger Karlsson, "Tjustbygden" årsbok 2001)

Menföre = Oframkomlig is av olika anledningar. Is som varken bär eller brister. (Gryt/SSSK och Roger Karlsson, "Tjustbygden" årsbok 2001)

Nätting = Nygammal is med skarpa kanter. (Dialektalt, Per Gräslund, Gryt)

Os = Blankvatten framför å-mynning.

Osis = Skämtsamt. Tyvärr - isen slut.

Pårm = Isränder som på senvåren rasar samman och bildar nästan hopkittade bälten med icke bärig och för små båtar nästan ogenomtränglig is.

Pedagogisk is = Med många olika typer av försvagningar, man lär sig mycket. (Nationalencyklopedin)

Pisstunn = Isen är så tunn att det går att pissa genom den.

Polis = Skämtsamt om brottsäker is.

Polynja/polynya = Stort öppet område (vak) i havsis. (The Baltic Sea Ice Code / Vegas färd kring Asien och Europa)

Rense = Isen går, islossning. (St.Anna)

Repris = Skämtsamt om återfrusen is.

Sama = Isläggning. (Roslagen)

Slukhål / Slurkhål = Runda hål som uppstår och växer till av att smältvatten rinner ner. Blir större med tiden av det strömmande vattnet.

Snis = Utprovad blandning av snö och is. Används till ishotellet i Jukkasjärvi.

Sving = Se "andas".

Söfs = Blöt snösörja på isen - stöp. (St.Anna)

Sörpe = Hopblåsta isrester. (St.Anna)

Spääjk = Frysa till, sjön har späkt igen. (spääjtje=tjälen)

Tvångsfrusen = Is bildad trots att varmare vatten finns kvar längre ned.

Vre = Seglingsbar öppning i drivisen.

Väcka is = Hugga hål i isen. (Roger Karlsson, "Tjustbygden" årsbok 2001)